New York New York
New York gör verkligen något med mig. Jag känner mig så otroligt lugn i både kropp och själ och jag stortrivs verkligen här.
Jag och sofie hade dock ett litet gråtkalas tillsammans under en av våra frukostar då jag helt plötsligt blev så överväldigad över att jag faktiskt får uppleva NYC en gång till. Jag minns så väl sist jag var här och satt på planet på väg hem, då kände i hela koppen att hit kommer jag aldrig igen.
Det var på den tiden jag var otroligt säker på att jag snart skulle dö, på grund av min cancersjukdom. Tankar som ”Detta är nog sista våren jag får uppleva” eller ”Detta är nog sista middagen med tjejerna” eller ”Det här är nog sista gången jag firar jul eller min födelsedag” snurra i huvudet på mig hela tiden. Jag vet att jag också tänkte att jag inte skulle leva så länge att jag skulle få se sista säsongen av Game of Thrones när vi såg förra säsongen. Så där höll jag på hela tiden, smått som stort.
Dessa oroliga tankar bar jag för mig själv. Jag pratade sällan om att det faktiskt var så här jag kände. Varför skulle jag göra det, ingen skulle ändå förstå mig. Men jag var otroligt rädd och orolig varje dag. Jag kände ingen mening med något i livet och grät flera flera gånger om dagen. Fy vad hemskt det är att tänka tillbaka på. Jag kände mig ensammast i världen. Ingen borde behöva genom gå det som jag gjort de sista åren. Ingen!
Men se, här är jag i dag och fortfarande livs levande! Känns dock väldigt häftigt att kunna skriva dessa ord ”På den tiden jag var övertygad om att jag snart skulle dö” Det betyder ju att jag inte känner så längre och det är ju helt otroligt. Vet egentligen inte när denna känsla upphörde men jag är så himla glad att den gjort det.
Självklart är jag inte dum, jag vet att jag kan få ett dåligt besked närsomhelst och jag är inte alltid stark men jag tror jag kommit under fund med mycket klokheter under den senaste tiden. Jag menar, kan oroliga tankar ge mig en enda dag mer att leva? Detta vet ju alla svaret på men det är skillnad på att veta och faktiskt kunna leva efter det. Det är inte något man bara gör över en natt och speciellt inte när man är i mina skor. Därför är jag så otroligt stolt och tacksam över hur långt jag kommit med min inre resa.
New York hade jag velat resa till :D Jag har varit i Orlando, Florida dock :D